S.O.S

Åh livet. Vi har det väl för trevligt ihop!

Det må vara action i Thailand, men nyss åkte det förbi långtradare med blåljus (!) utanför mitt fönster! Eller så såg jag fel och så var det vanliga strålkastare och sirenljudet kom från min själ under dess färd ner i den svarta avgrunden. Nej jag skojar bara, långtradarna hade faktiskt blåljus. Eller...?

Sen jag skrev sist har mycket hänt. Jag har till exempel haft smutsigt hår in public, vilket jag alltid förknippat med ett säkert tecken på begynnande galenskap eller att man fött för många barn inom för kort tid. Jag har inte fött barn, vilket lämnar oss med det första alternativet. Eller så skapar vi alternativ tre: jag var för lat den dagen. Det ligger nog närmast sanningen, men vad vet jag, jag är ju kanske galen?

Sen har jag blivit tillplattad på mitt jobb och varit arg i tre hela dygn (helg nummer två förstörd!). Det var en fet man som bestämde att den fotograf jag utsett till ett uppdrag var 1. för ung för att veta något om livet (hon är 18) 2. förmodligen inte tar bra foton (han har inte sett hennes bilder) 3. inte har gått någon bra utbildning (hon går en medieutbildning, men han VISSTE ju att lärare på sådana inte kan något alls. Själv kan han ALLT).

Det hela slutade med att han skällde på mig och tryckte på min chef tills han själv fått fotouppdraget, med den vänliga reservationen att "min" fotograf kunde få följa med som hans lärling. Nämnde jag förresten att han inte ens jobbar för oss, men är gift med en av mina medarbetare? Strax efter detta köpte jag ett hagelgevär och började skjuta östermalmstanter inne på fältöversten. Jag hämtades i en lastbil med blåljus. Mitt hår var smutsigt, men det var bara för att jag varit för lat för att tvätta det. Eller så hade jag nyss fött väldigt, väldigt många barn.