Veckan som gick: åkte utomlands, duschade inte på tre dagar, frös, upplevde min första bilkrock, intervjuade fattiga människor i ruckel på landsbygden, åt rotfrukter, åkte hem igen.
För övrigt så har jag inte sett solen på minst en månad. Har ni? Är jag solblind? Vad gör jag för fel?! Orkar inte mer. Och snart är det jul. Vidrigt!
Men man ska inte klaga, det lärde jag mig av 87-åriga Elita när jag besökte hennes lilla lettiska hus på landsbygden i måndags. Byggnaden såg mest ut som ett fallfärdigt ruckel och hölls (knappt) varmt med en liten vedspis som rykte in och färgade tak och väggar sotsvarta. Toaletten och brunnen stod på bakgården, täckta av snö. Hon fick inget stöd från staten utöver en minimal pension som knappt täckte matkostanderna.
Jag frågade (typ): är du orolig för att din situation ska försvåras på grund av den ekonomiska krisen som drabbat Lettland?
Elita: Bah! Så länge det finns jord att sätta potatis i så finns det ingen kris! Du vet, när jag var 22 deporterades jag till Sibirien - i min sommarklänning! Jag frös, hungrade och törstade. När det var som värst drack vi vårt eget piss. Så, jag har det bra jag! Men jag skulle ju kunna behöva lite hjälp... och mannen jag skulle ha nyårsmiddag med hade fräckheten att dö i förrgår...(plirar mot fotografen och ropar:) DU DÄR! Är du singel?!
Det var första gången jag hörde någon använda sig av döden, urin samt sina erfarenheter i Sovjetiskt arbetsläger under ett raggningsförsök. Alltså den där fjanten Neil Strauss kan ju bara gå och dö!
lördag 20 december 2008
fredag 12 december 2008
Horor och sprit
Jag skulle visa en gäst från Brasilien runt i Stockholm. Jag hade höga ambitioner men som vanligt slutade det med att jag, under en regntyngd vinterhimmel a la sverige pekade mot malmskillnadsgatan och mumlade "you can find prostitues there" och mot systembolaget: "this is the only place where you can buy alcohol in Sweden". Sen gick vi till hans rum, drack massa sprit och lyssnade på Guns n roses. Jag kallar det "The Jessica tour - a true picture of stockholm and life".
fredag 5 december 2008
torsdag 4 december 2008
hallelujah moment
Pratat med min ena mamma idag (den som är med i livets ord) som klargjorde att jag har en kallelse i mitt liv. Lyckligtvis kunde hon även berätta vad denna består i: jag ska tro på Gud igen och arbeta mot trafficking eller något annat som har med utsatta kvinnor att göra. Jag sa att detta lät mycket intressant men att jag gärna skulle vilja tala med "kallaren" i egen person om detta, och bad henne därför ringa Gud och boka ett lunchmöte där han/hon och jag får sitta ner och diskutera min framtid. Jag bad henne även fråga varför jag varit sjuk i ett helt år och om det inte är dags att göra något åt detta. Hon lovade att framföra min hälsning och återkomma till mig.
Har jag förresten berättat att hon skickade ett örngott till mig i somras som Ulf Ekman med flera bett för, och som jag sovit på sedan dess? Här hemma går denna under namnet "Jesuskudden" eller "bönekudden", och det är inte tillåtet att svära när man ligger på den. Ett tag var det även väldigt tveksamt ifall man ha sex nära den, eller om den kunde tänkas överleva en tvätt? Vilken temperatur var i så fall bruklig, 60 grader? 40? Vid vilket gradantal försvinner böner? Ulf Ekman? Jesus? Juanitos krav på Hygien i Sängen och uppfattningen att "ifall Jesus finns så har han klarat värre saker än ljummet vatten" ledde slutligen till att örngottet, under viss nervositet hos ägaren (moi), fick genomgå en tvagning.
Ps. om jag bodde i ett varmt land skulle jag gå naken i så stor utsträckning som möjligt. Hur gör Haggan månntro?
Har jag förresten berättat att hon skickade ett örngott till mig i somras som Ulf Ekman med flera bett för, och som jag sovit på sedan dess? Här hemma går denna under namnet "Jesuskudden" eller "bönekudden", och det är inte tillåtet att svära när man ligger på den. Ett tag var det även väldigt tveksamt ifall man ha sex nära den, eller om den kunde tänkas överleva en tvätt? Vilken temperatur var i så fall bruklig, 60 grader? 40? Vid vilket gradantal försvinner böner? Ulf Ekman? Jesus? Juanitos krav på Hygien i Sängen och uppfattningen att "ifall Jesus finns så har han klarat värre saker än ljummet vatten" ledde slutligen till att örngottet, under viss nervositet hos ägaren (moi), fick genomgå en tvagning.
Ps. om jag bodde i ett varmt land skulle jag gå naken i så stor utsträckning som möjligt. Hur gör Haggan månntro?
tisdag 2 december 2008
S.O.S
Åh livet. Vi har det väl för trevligt ihop!
Det må vara action i Thailand, men nyss åkte det förbi långtradare med blåljus (!) utanför mitt fönster! Eller så såg jag fel och så var det vanliga strålkastare och sirenljudet kom från min själ under dess färd ner i den svarta avgrunden. Nej jag skojar bara, långtradarna hade faktiskt blåljus. Eller...?
Sen jag skrev sist har mycket hänt. Jag har till exempel haft smutsigt hår in public, vilket jag alltid förknippat med ett säkert tecken på begynnande galenskap eller att man fött för många barn inom för kort tid. Jag har inte fött barn, vilket lämnar oss med det första alternativet. Eller så skapar vi alternativ tre: jag var för lat den dagen. Det ligger nog närmast sanningen, men vad vet jag, jag är ju kanske galen?
Sen har jag blivit tillplattad på mitt jobb och varit arg i tre hela dygn (helg nummer två förstörd!). Det var en fet man som bestämde att den fotograf jag utsett till ett uppdrag var 1. för ung för att veta något om livet (hon är 18) 2. förmodligen inte tar bra foton (han har inte sett hennes bilder) 3. inte har gått någon bra utbildning (hon går en medieutbildning, men han VISSTE ju att lärare på sådana inte kan något alls. Själv kan han ALLT).
Det hela slutade med att han skällde på mig och tryckte på min chef tills han själv fått fotouppdraget, med den vänliga reservationen att "min" fotograf kunde få följa med som hans lärling. Nämnde jag förresten att han inte ens jobbar för oss, men är gift med en av mina medarbetare? Strax efter detta köpte jag ett hagelgevär och började skjuta östermalmstanter inne på fältöversten. Jag hämtades i en lastbil med blåljus. Mitt hår var smutsigt, men det var bara för att jag varit för lat för att tvätta det. Eller så hade jag nyss fött väldigt, väldigt många barn.
Det må vara action i Thailand, men nyss åkte det förbi långtradare med blåljus (!) utanför mitt fönster! Eller så såg jag fel och så var det vanliga strålkastare och sirenljudet kom från min själ under dess färd ner i den svarta avgrunden. Nej jag skojar bara, långtradarna hade faktiskt blåljus. Eller...?
Sen jag skrev sist har mycket hänt. Jag har till exempel haft smutsigt hår in public, vilket jag alltid förknippat med ett säkert tecken på begynnande galenskap eller att man fött för många barn inom för kort tid. Jag har inte fött barn, vilket lämnar oss med det första alternativet. Eller så skapar vi alternativ tre: jag var för lat den dagen. Det ligger nog närmast sanningen, men vad vet jag, jag är ju kanske galen?
Sen har jag blivit tillplattad på mitt jobb och varit arg i tre hela dygn (helg nummer två förstörd!). Det var en fet man som bestämde att den fotograf jag utsett till ett uppdrag var 1. för ung för att veta något om livet (hon är 18) 2. förmodligen inte tar bra foton (han har inte sett hennes bilder) 3. inte har gått någon bra utbildning (hon går en medieutbildning, men han VISSTE ju att lärare på sådana inte kan något alls. Själv kan han ALLT).
Det hela slutade med att han skällde på mig och tryckte på min chef tills han själv fått fotouppdraget, med den vänliga reservationen att "min" fotograf kunde få följa med som hans lärling. Nämnde jag förresten att han inte ens jobbar för oss, men är gift med en av mina medarbetare? Strax efter detta köpte jag ett hagelgevär och började skjuta östermalmstanter inne på fältöversten. Jag hämtades i en lastbil med blåljus. Mitt hår var smutsigt, men det var bara för att jag varit för lat för att tvätta det. Eller så hade jag nyss fött väldigt, väldigt många barn.
måndag 24 november 2008
Dear hagga
Såg nyss mig själv i spegeln och blev uppriktigt RÄDD för min egen reflektion. Magsjuka will do that to you tröstar kanske du, vilket i så fall innebär att magsjuka är lika grymt som en 200-kilos wife beater på amfetamin! Allså inte ens min högerhand vill knulla mig nu.
För övrigt är det nu så mycket snö i stan att jag precis såg en tant åka längdskidor på valhallavägen! Hoppas på pingviner innan helgen men av bitter erfarenhet så vet jag ju att östermalms "wild life" inskränker sig till chihuahuor i rosa kroppsstrumpa och fjortisar i fjällräven-täck-tält.
Och när det gäller mustascher: jag gilla´t. Jag menar lets face it - jag har alltid varit för svag för att stå emot en trend, så länge denna inte innefattar axelvaddar.
För övrigt är det nu så mycket snö i stan att jag precis såg en tant åka längdskidor på valhallavägen! Hoppas på pingviner innan helgen men av bitter erfarenhet så vet jag ju att östermalms "wild life" inskränker sig till chihuahuor i rosa kroppsstrumpa och fjortisar i fjällräven-täck-tält.
Och när det gäller mustascher: jag gilla´t. Jag menar lets face it - jag har alltid varit för svag för att stå emot en trend, så länge denna inte innefattar axelvaddar.
Hur man förstör en helg:
1. Bli magsjuk
2. Smitta pojkvännen med magsjuka
3. Ligg bredvid varandra, sjuka, och bråka om vem som förstört helgen mest (tro mig det finns inga vinnare här)
Äntligen måndag!
2. Smitta pojkvännen med magsjuka
3. Ligg bredvid varandra, sjuka, och bråka om vem som förstört helgen mest (tro mig det finns inga vinnare här)
Äntligen måndag!
torsdag 20 november 2008
Bye bye baby
I dag åker Haggan till varma utlandet och jag blir kvar i låtsasvinter a la stockholm.
Den här bloggmallen är förövrigt alldeles för romantisk! Jag vet inte om jag kan stå för den, eller så måste jag skriva många fula ord för att väga upp. Jävla helvetes horkukapa! (till exempel)
Den här bloggmallen är förövrigt alldeles för romantisk! Jag vet inte om jag kan stå för den, eller så måste jag skriva många fula ord för att väga upp. Jävla helvetes horkukapa! (till exempel)
Det är en dag i morgon också
Idag var det en främmande man på min arbetsplats. Han sa alla saker jag brukar säga, med skillnaden att när han sa dem så lyssnade alla. Jag dog inombords av frustration. Sen avbröt jag honom och fyllde i de luckor han lämnat efter sig. Och se! Han kallade mig för smart och utbildad och plötsligt kunde de inte ignorera mig längre. Om man bortser från att chefen (ordlöst) lämnade rummet när jag pratade.
Jag sökte nytt jobb i dag förresten.
Har för övrigt en sån där dag då jag tror att alla vill ha mig. Det vanliga är annars att jag mest får känslan av att män med invandrarbakgrund (typ pappan i Jalla Jalla) i 50-årsåldern vill ha mig (särskilt på pendeltågsperronger!), men det kan ju såklart bero på deras öppna sätt att visa uppskattning.
Idag tror jag dock att alla – ALLA – vill ha mig, inklusive den 56-åriga kvinnan i receptionen. Nyss, när en kollega sa: ”jag väntar på dig, jessica”, så trodde jag alltså inte att detta betydde: ”ring det där samtalet du skulle ringa så pratar vi jobb efteråt, utan: ”Jag väntar på att du ska göra slut med in pojkvän så vi kan hooka upp och skaffa barn ihop”. Det var svårt att svara ett neutralt: ”visst, vi säger så”, men jag tror att det gick.
Och: om jag i morgon vaknade som Strindberg skulle jag då, helt utan ironi, uppskatta en ståtlig mustasch? Jag känner ibland en djup skepsis till ansiktsbehåring av denna art, även om den varit på var mans läpp under 2000-talet. Visst är den snygg i vissa illustrationer, på män i randiga baddräkter/brottardräkter och på tyngdlyftare, men sen vet jag inte. Orkar inte heller ta ställning till det just nu. Jag, liksom Scarlett, tänker vidare på det i morgon.
Jag tänker på det i morgon.
Jag sökte nytt jobb i dag förresten.
Har för övrigt en sån där dag då jag tror att alla vill ha mig. Det vanliga är annars att jag mest får känslan av att män med invandrarbakgrund (typ pappan i Jalla Jalla) i 50-årsåldern vill ha mig (särskilt på pendeltågsperronger!), men det kan ju såklart bero på deras öppna sätt att visa uppskattning.
Idag tror jag dock att alla – ALLA – vill ha mig, inklusive den 56-åriga kvinnan i receptionen. Nyss, när en kollega sa: ”jag väntar på dig, jessica”, så trodde jag alltså inte att detta betydde: ”ring det där samtalet du skulle ringa så pratar vi jobb efteråt, utan: ”Jag väntar på att du ska göra slut med in pojkvän så vi kan hooka upp och skaffa barn ihop”. Det var svårt att svara ett neutralt: ”visst, vi säger så”, men jag tror att det gick.
Och: om jag i morgon vaknade som Strindberg skulle jag då, helt utan ironi, uppskatta en ståtlig mustasch? Jag känner ibland en djup skepsis till ansiktsbehåring av denna art, även om den varit på var mans läpp under 2000-talet. Visst är den snygg i vissa illustrationer, på män i randiga baddräkter/brottardräkter och på tyngdlyftare, men sen vet jag inte. Orkar inte heller ta ställning till det just nu. Jag, liksom Scarlett, tänker vidare på det i morgon.
Jag tänker på det i morgon.
Min allra käraste hagga
Ibland känner jag galenskapen krypa upp för benet som en insekt eller något annat man kan vifta bort men obehaget
obehaget
finns ju kvar.
obehaget
finns ju kvar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)