Ibland, när jag går omkring och liksom bara lever mitt "liv" så händer det att jag förväntar mig att någon (typ Gud) plötsligt ska hoppa fram och ropa : haha men jag SKOJAR ju bara! Som när man var liten och skämtet, eller ickeskämtet, börjat gå för långt.
Men det händer aldrig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar